I de skånska kommuner som är markerade med gult på kartan till höger blev SD det största partiet vid EU-valet 2019. I flera kommuner fick man över 30 procent av rösterna. Hur kunde det bli så här?

Eftersom jag själv är en skåning som aldrig någonsin kommer rösta på SD så vill jag ge min syn och mina tankar kring detta. Till hjälp har jag även använt en artikel som publicerades i Expressen efter förra valet, där några docenter ger sin syn på det hela.

Jag tror vi får börja redan på sista hälften av 1600-talet för att hitta svaret på frågan. Skåne var danskt och Sverige var fienden. När sedan väl Skåne var svenskt på 1700-talet så började försvenskningen. Upprorsmän torterades och avrättades offentligt under brutala former. Sedan dessa tider har det alltid funnits ett visst hat och en misstro mot Sverige och dess styre.

Vi hoppar fram i tiden till 1980-talet. I de flesta skånska kommuner finns starka lokala politiska partier. Det finns Sjöbopartiet, Skånepartiet, SPI, Framstegspartiet m.fl. Listan kan göras lång. Nästan alla av dessa partier hade invandringskritiska punkter i sitt partiprogram. Och skåningen över lag var stolt över att vara skånsk. Den skånska nationalismen har i regel inte varit utåtriktad och välkomnande, utan inåtvänd och avvisande. Samtidigt har svensken lite sett ner på skåningen. Jävla halvdansk!

Jag minns själv när jag som supporter följde mitt älskade hockeylag. Var man än kom på en bortamatch så skrek motståndarnas supporters glåpord. Ofta sjöng de ”Skåne till Danmark”. Och varje gång blev de lika förvånade när vi stämde in i deras sång. Tonåriga jag sjöng med. För mig var Danmark ett dejligt land som Torsson sjöng. Grön Tuborg, röd pölse och smörrebröd. Många av de andra supportrarna som stod runt mig röstar idag på SD.

Steget från skånsk nationalism till främlingsfientlighet har i alla händelser aldrig varit långt och marken för ett parti som SD var därmed väl förberedd. Många av väljarna i de lokala partierna samlades nu i ett och samma parti. Sverigedemokraterna. SD byggde även upp sin organisation här och har satsat väldigt mycket resurser på de skånska väljarna.

Det materiellt rika Skåne har därtill sin beskärda del av avvecklingssamhällen och avfolkningsbygder där känslor av utanförskap och behov av upprättelse lätt kan födas och politiskt exploateras.

Trots allt, nästan 80% av väljarna i Skåne röstar inte på SD och jag är en av dem.

Jag tror och hoppas att på sikt siffrorna även i Skåne skall förändras. Jag tror på ungdomen. Snart skall ”generation Greta” gå till röstlokalerna.

Jag är fortfarande stolt över att vara skåning och jag gillar fortfarande dansk pilsner, röd pölse och smörrebröd.

För att kunna förstå och respektera andra behöver vi också lära oss en del om oss själva, vår kultur och orsakerna till vårt kulturbetingade beteende. Därmed skapar vi förutsättningar för att mångfalden i vårt samhälle ska berika oss alla.

Sverige är fullt – av människor som inte röstar på SD.