“Felaktig information kan uppstå i form av manipulerad text, bild, video eller ljud. Dessa element kan användas för att stötta felaktiga narrativ, skapa förvirring eller för att misskreditera trovärdig information, individer eller organisationer… Satir och parodi är i vanliga fall harmlösa underhållningsformer. Inom informationspåverkan kan humor dock användas som verktyg för att sprida vilseledande information och förlöjliga eller kritisera individer, narrativ eller åsikter. Humor kan även användas för att legitimera kontroversiella åsikter.”

Högskolan i Borås skriver också om satir i en text om källkritik: “Det är en sorts uttrycksform vars syfte är att förlöjliga eller håna någon eller något. Satir används ibland som retoriskt grepp, antingen för att provocera eller försätta motståndaren i försvarsposition, ofta gällande större samhälleliga frågor. Detta riskerar att missförstås när mottagaren missar den ironiska eller satiriska tonen och kan i värsta fall leda till falsk ryktesspridning.”