SD får idag medial uppmärksamhet för sitt förslag om att ge alla svenska medborgare ett engångsbidrag på 10000 kronor, för att “stimulera konsumtionen” i landet. Bidraget är ingressmaterial alla nyhetsartiklar om SD:s budget för 2021, men en statsbudget rymmer mer än så. Ska man kunna ge alla svenskar tio lakan i plånboken krävs också nedskärningar. Och att staten lånar enorma belopp.

Den som detaljstuderar SD:s budget för 2021, betitlad “Investera i Sverige“, får sig till livs att SD vill skuldsätta Sverige med 107,6 miljarder mer än regeringen under 2021, och med ytterligare 175 miljarder under de två efterföljande åren.

Det är ingen tvekan om att SD:s budget står på ideologisk grund. En genomläsning ger onekligen vatten på ens kvarn om man oroas över att SD vill skapa en polisstat där de fria medierna trycks ned, invandringen stoppas, segregationen förstärks, solidariteten med fattigare länder läggs på soptippen och där insatserna inom utbildning, forskning, miljö, klimat och arbetsmarknad dräneras. 

SD:s ekonomiska talesperson, Oscar Sjöstedt, sa under dagens presskonferens att partiet gör en “historiskt stor satsning på rättsväsendet”. Satsningen ligger på 33 miljarder kronor mer än vad regeringen budgeterat under de kommande tre åren. Detta kommer efter att partiet med ihärdig retorik om en koppling mellan brott och invandring (trots att över 98 procent av våra invandrare är laglydiga medborgare) och vid upprepade tillfällen ljuger om att brottsligheten ökar i Sverige lyckats få tillbaka kriminaliteten högst upp på den politiska agendan.

Om du tycker att 33 miljarder är mycket pengar har du rätt. Men då ska du veta att förslaget om att dela ut 10000 kronor i en engångsgåva till alla svenskar skulle kosta nästan 92 miljarder kronor. Det är en enorm kostnad. Även om man lånar enorma belopp behövs också stora nedskärningar. Det är inte bara satsningarna som definierar ett partis politik – i SD:s fall är nedskärningarna man väljer att göra minst lika talande och representativt för partiets ideologi.

Därför har #inteimittnamn gått igenom SD:s budget under de kommande tre åren – här är listan med de mest anmärkningsvärda nedskärningarna (siffrorna i förhållande till regeringens budget), och kommentarer från SD i de få fall de förekommer (de flesta nedskärningarna omtalas inte i text i SD:s budget utan endast i tabellform).

• 49,6 miljarder mindre i internationell bistånd – “Sverige kan inte som enskilt land ta ett helhetsansvar för att över 700 miljoner människor lever i extrem fattigdom…”
• 18,7 miljarder mindre i statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskap – nedskärning utan kommentar från SD (slopas helt)
• 14,8 miljarder mindre till nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar – “arbetsmarknadspolitiken måste underkastas reformer, som innebär mindre pengar till arbetsmarknadsåtgärder och bättre villkor för i synnerhet mindre företag…” (slopas helt fr o m 2022)
• 13,3 miljarder mindre i kommunersättningar för flyktingmottagande – nedskärning utan kommentar från SD (slopas helt fr o m 2023)
• 13 miljarder mindre till arbetsmarknadspolitiska program och insatser – se ovan
• 12,1 miljarder mindre i investeringsstöd till hyresbostäder och studentboenden – nedskärning utan kommentar från SD (slopas helt)
• 13,9 miljarder mindre i klimatbonus, klimatinvesteringar och klimatpremier – nedskärning utan kommentar från SD (slopas helt)
• 5 miljarder mindre i etableringsersättning till nyanlända invandrare – nedskärning utan kommentar från SD (slopas helt)
• 4,3 miljarder mindre till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer – nedskärning utan kommentar från SD (som dock vill höja ROT-avdraget)
• 3,7 miljarder mindre till forskning och utveckling via Verket för innovationssystem – nedskärning utan kommentar från SD
• 3,4 miljarder mindre till Migrationsverket – nedskärning utan kommentar från SD
• 2,8 miljarder mindre i bidrag till folkbildningen – nedskärning utan kommentar från SD
• 6,3 miljarder mindre till bostäder för nyanlända – nedskärning utan kommentar från SD
• 2 miljarder mindre till satsningar på energiteknik – nedskärning utan kommentar från SD (slopas helt)
• 1,9 miljarder mindre till skydd av värdefull natur – “Regeringen lägger stora pengar på symbolprojekt…”
• 1,5 miljarder mindre till åtgärder mot segregation – “Hur den tilltagande segregationen kan hanteras och i slutändan rullas tillbaka beror i hög grad på̊ hur väl utbildningskedjan fungerar…” (slopas helt)
• 1,3 miljarder mindre i studiestartsstöd – nedskärning utan kommentar från SD (slopas helt)
• 1,1 miljarder mindre till Industriklivet – nedskärning utan kommentar från SD
• 1 miljard mindre till åtgärder för värdefull natur – se ovan
• 840 miljoner mindre i mediestöd – nedskärning utan kommentar från SD
• 720 miljoner mindre till studiehjälp – nedskärning utan kommentar från SD
• 399 miljoner mindre i bidrag till konstnärer – nedskärning utan kommentar från SD
• 356 miljoner mindre till etableringsåtgärder för nyanlända – nedskärning utan kommentar från SD
• 325 miljoner mindre till Diskrimineringsombudsmannen – nedskärning utan kommentar från SD
• 311 miljoner mindre till Naturvårdsverket – nedskärning utan kommentar från SD
• 300 miljoner mindre till Arbetsförmedlingen – “på sikt bör Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form avvecklas”
• 300 miljoner mindre till Vetenskapsrådet (forskning och forskningsinformation) – nedskärning utan kommentar från SD

Nu handlar ju denna granskning om vilka nedskärningar SD vill göra eftersom vi hävdar att nedskärningar i en budget kanske säger mer om SD än om partiets satsningar, men den som är intresserad av att se var SD vill satsa kan hitta partiets budget här. En titt på de övergripande budgetområdena visar vilka som är vinnare och vilka som är förlorare på budgeten, undantaget engångsbidraget på 10000 kronor/medborgare). Siffrorna gäller tre år och i en jämförelse med regeringens budget.

VINNARE TOPP 5

1. Rättsväsendet (bl a polismyndigheten, kriminalvården, ordningsvakter) – 33 miljarder mer
2. Allmänna bidrag till kommuner (kommunutjämning) – 30 miljarder mer
3. Kommunikationer (bl a kollektivtrafik, sjöfart, flygplatser) – 23,5 miljarder mer
4. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning – 16,4 miljarder mer
5. Hälsovård, sjukvård och social omsorg – 10,6 miljarder mer

FÖRLORARE TOPP 5

1. Internationellt bistånd – 49,6 miljarder mindre
2. Arbetsmarknad och arbetsliv – 27,3 miljarder mindre
3. Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering – 16 miljarder mindre
4. Allmän miljö- och naturvård – 15,2 miljarder mindre
5. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik – 14,9 miljarder mindre